Ja.. Jag har INGET att skriva om, men jag får säkert skäll av mamma om jag inte bloggar! :-P

Så jag tänkte skriva lite om de "råd" och kommentarer vi fick när Harrison kom till världen. Harrison föddes, till min stora besvikelse, via kejsarsnitt. Jag är helt övertygad om att det inte alls var nödvändigt, heller :-( Jag hade starka värkar, bebisens hjärtljud var tydliga och helt inom "normal" rytm. När vi hade besök av min makes systrar, den ene har en son vid namn Henry, på BB, behövde jag byta Harrisons blöja, varpå David's andra syster utbrister "Hans snopp är ju större än Henrys!" Henry är två år, "for the record" :-P  När vi kom hem gick tydligen hela familjen och smygkikade, en efter en konstaterade de alla att min bebis' snopp minsann var större än Henrys. Lyckligtvis, varken vet eller bryr sig, Henry själv. Konstigt nog, har maken inte retat Henrys pappa i det ämnet...

     När vi var hos David's föräldrar när Harrison var pytteliten, kom en av min svärmors v ninnor och hälsade på. Just då var bebisar samtalsämnet -då jag och min makes syster fött med fem dagars mellanrum. Svärmor och väninan diskuterade födsel och att min svärsyster fött "naturligt" med smärtlindring och att jag fick snittas. Väninnan sa till mig "vilken tur du hade". Jag var fortfarande väldigt ledsen att jag gått miste om min sons tillkomst till världen -den underbara, vackra upplevelsen! -Och jag sa detta. Hon sa till Joanne (min svärsyster) "Märks att hon inte fött naturligt!" -Vad arg jag blev!!! Joanne hade petidin-spruta, och denna kvinna hade EPIDURAL! Jag påpekade att jag faktist fött utan en massa trams -och jag älskade den upplevelsen. Bara för att de är veklingar som inte klarar av att göra det vi kvinnor gjort i tusentals år, betyder det inte att jag ska vara TACKSAM för att jag gått miste om det underbara!!!! Naturligtvis sa jag inte till dem vad jag tyckte om deras "föda naturligt". Jag kommer aldrig förstå hur man kan VILJA gå miste om den magiska känslan av ens barn som kommer till världen... Jag avundas de som slipper kejsarsnitt -men jag är tacksam att jag fick EN härlig (om än smärtsam och lång) förlossning.

 Min kära svärmor har alltid intressanta kommentarer och råd... Bl.a kan man tydligen aldrig lära en springer spaniel att gå i koppel. Bebisar kan inte bli kalla av sitt eget urin, däremot andras.(?) Bebisar får inte vistas utomhus när det är kallt, oavsett klädsel -de dör tydligen av kall luft. Det är helt okej att ge bebisar godis -bara de inte fått tänder :-/ 

Som sune (tror jag det var) sa:

Klart, slut, varulvstjut

Snart ska vi hälsa på i Sverige -det är ett tag se'n, nu! Mormor har inte träffat sin enda dotterson och min pappa blir 50! Jag och Hannele kan knappt bärga oss, men David har redan resfeber och panik -han är otroligt flygrädd, stackarn. Han fick sina piller hos doktorn igår -jag hoppas de hjälper. 

 Vi ska kika på hus och "kolla läget" vad gäller sommarjobb för mig... Om huset här sätts till salu snart, lär det bli flytt snart...

Så snart vi kommer hem, blir det dop -första dopet för sonen och ett andra dop håller vi i Sverige så att den finska delen av familjen kan komma. Dottern och jag planerar menyn -det ser ut som en blå STOR gräddtårta, en chokladtårta, en smrgåstårta och kallskuret med baguetter... Chips och dip ska det tydligen vara, med, i England! Mycket bak! Jag och Hannele älskar att baka :-)

Vovvarna ska badas i helgen -de ska bo på pensionat medan vi är borta, så de måste vara fina och dofta gott!